EC och potträning

Nejmen vad säger ni – ska vi inte gå in lite på kiss och bajs denna söndageftermiddag? Här hemma håller vi ju som bäst på att helt avsluta blöjfasen. Det går jättebra, och jag tänkte berätta lite om vår resa från nyfödd till blöjfri. Alltid kan det väl roa någon…

Föreningen Blöjupproret pratar om två olika steg mot blöjfritt barn – ec (som står för elimination communication) från nyfödd till 1,5 år, och därefter potträning. Ec tycker jag är fantastiskt – det bygger på att barnets vårdnadshavare är uppmärksamma och lyhörda för barnets sätt att visa och kommunicera att det behöver kissa eller bajsa. Det är helt kravfritt, och i min värld bygger det bara på att föräldern ska lära sig tolka något barnet redan kan. Blöjupprorets beskrivning av potträning skriver jag däremot inte under på då jag tycker det i det närmaste handlar om att skuldbelägga barnet om det kissar någon annanstans än där föräldern önskar. Vänner har höjt på ögonbrynen då vi förklarat att vi inte på något sätt ”rättat” Fleur om det kommit kiss på golvet. Vill jag som vuxen inte riskera att få kiss på golvet är det JAG som får sätta på barnet en blöja eller vara snabbare och mer uppmärksam på barnets signaler. Och visst, det statistiska underlaget här är ytterst skralt då vi bara har ett barn och utgår från oss själva och hur vi gjort – men här har det gått utmärkt utan minsta tillrättavisning!

Vi rutinpottade Fleur från det att hon föddes. Vi höll henne i grodposition över pottan och toaletten på rutin lite nu och då: när hon sovit, ätit, lekt, åkt bil och så vidare. Ibland kom det något, ibland inte. När hon kissade sa vi, helt neutralt, ”det kom kiss” och gjorde ett ”kssss”-ljud. Vi lärde oss ganska fort att läsa hennes signaler – att hon rös till lite innan hon behövde kissa, och att hon blev aningens orolig innan hon behövde bajsa. Allt eftersom blev signalerna tydligare och tydligare, och en dag kröp hon till den stängda toalettdörren och sa ”ksss”. En SÅ häftig upplevelse!

Har allt gått som smort då, kanske ni undrar? Nja, det beror på hur en ser det. Ser en det som att bakslag av varierande grad är fullt naturligt och kommer i perioder och kan bero på allt ifrån utvecklingssprång till sjukdom så är mitt svar ja! Hur har vi då valt att tackla dessa perioder av till exempel motvillighet och protester? Vi har valt att helt och fullt respektera henne, och ta ett steg tillbaka de gånger vi upplevt att hon protesterat. Väntat någon dag, provat igen, backat om hon fortfarande inte velat. En kan också testa att flytta pottan till ett annat ställe – att sitta och kissa och titta ut genom fönstret är kanske periodvis betydligt bättre än att vara i badrummet? Och det tål att upprepas, hon har aldrig bemötts av besvikenhet eller föräldrafrustration! Sista bajsblöjan tror jag vi bytte starx efter hon fyllt ett halvår, och det var även då vi tog bort nattblöjan.

Nu är vi snart i mål, och med mål menar jag här en helt blöjfri tillvaro. Och det är med blandade känslor jag skriver det – för vi har liksom fäst oss vid våra fina tygblöjor och fenomenala ullbyxor! Blöjfri hemma har hon varit länge, och även oftast hemma hos andra och i inomhussituationer såsom tåg, restauranger och caféer. Sista steget är att få henne att även säga ifrån i bilen och utomhus. Ibland har hon sagt att hon behöver kissa när vi varit på våra skogspromenader, men det är enstaka gånger. Detta tänker jag enbart beror på att vi inte alls varit lika konsekventa med att erbjuda pottan i dessa lägen. Så nu har vi släppt sargen, och skippar blöjorna helt. Likväl som att ta med rena blöjor ut kan jag ju ta med ombytesbyxor tänker jag. Och det har gått fantastiskt bra, inte en enda ombytesbyxa har behövt tas i bruk! Igår hade hon blöja på sig för säkerhets skull då vi skulle vara ute i kälkbacken hela dagen, men vi tog henne till toaletter när sådana passerades, och det kom bara lite kiss i en blöja på en hel dagsutflykt (vi var iväg mellan kl 8.30 och 19!), och det direkt efter att hon sagt att hon behövde kissa.

Jag är glad att vi började med EC dirket från födseln, men man kan ju självklart sätta igång när som helst. Från början hade vi en bumbo-sits som vi la på toaletten, och i den sitter även det lilla barnet stadigt. Vi bytte sedan till en sits från Ikea, och skaffade också en liten träpall. Nu kan hon helt själv ställa fram pallen och klättra upp och sätta sig. Kul för en snart-tvååring att kunna själv, och just självständigheten gjorde att vi tog oss ur en period av ”vill inte!”!

Ja det är alltså såhär vi gjort. Vi tycker tygblöjorna varit kanon, för i dem känns det lite blött när man kissat, vilket jag tror kan hjälpa barnet att förknippa den kissnödiga känslan med att det faktiskt kommer kiss.  Är man sedan inte alls bekväm med att det sker en och annan råkelse på golvet kan man ju få det lite problematiskt, men då kan man kanske köra en light-variant där man hänger blöjlös i badrummet ibland?

Tycker ni det verkar krångligt? Jag kan lova att det är tusen gånger enklare och smidigare än alla blöjbyten ! Ingen irriterad känslig hud, inget kladd – allt man gör är att trycka på spolknappen!

Har ni nu några som helst frågor eller funderingar är det självklart fritt fram att ställa dem i kommentarsfältet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *